Lär dig uppfatta verkligheten genom ett filter av integrerade känslor och analytisk förmåga.
Något jag erfarit personligen och professionellt alltför många gånger i mitt liv är människors begränsade kapacitet till att bevittna verkligheten så som den är och inte genom ett filter av deras känslor. Denna begränsning ger inte bara felaktig information till individen utan kan även göra stor skada för andra människor.
Jag skulle vilja påstå att denna begränsning är det som ger upphov till konflikter och division mellan människor världen över, samt till relationer och gemenskaper som utåt sett kan utstråla medkänsla och förståelse men som till sin karaktär snarare är mycket toxiska. Termen för människor i dessa gemenskaper är "compassionate narcissists" och syftar på beteenden av artificiell vänlighet eller altruistiska handlingar främst för att stärka ens egen image och få beundran. Tyvärr kan därför en uppmuntran av att följa sina känslor få ödesdigra konsekvenser för människors förmåga till mer effektiva samarbete.
Ett sådant uttalande från en leg psykolog som jobbar med människors känsloliv förstår jag kan förvirra en del av er. Låt mig förklara:
Jag menar inte att känslor inte ska upplevas och uttryckas. Jag är själv en mycket känslosam person. Men det är stor skillnad på att vara känslosam och känslostyrd. Känslor ska upplevas och kan i kombination med avvägd kontemplation leda till klokare beslut och uttryck av dina åsikter. Men du ska undvika att impulsivt agera eller tala offentligt utifrån den första känslan som poppar upp inom dig.
Låt mig ge ett sannolikt känsloprovocerande och extremt exempel. Det finns vissa underground organisationer, så kallade fight clubs, som organiserar slagsmål utan regler, likt de slagsmål som sker på gatan. Som du kan tänka dig är sammankomsterna inte lagliga.
Efter att ha observerat reaktionen från andra kampsportare som verkar inom den lagliga regelstyrda världen, kan jag konstatera att även de som är del av liknande miljö dras med i känslostyrda, ogenomtänkta reaktioner. Man fördömer slagsmålen som galna, brutala, farliga och onödiga. De flesta misslyckas med att tänka längre än den omedelbara information som ens perception och känslor levererar.
Låt mig ge förslag på en tolkning av dessa organisationer som är mer verklighetsförankrad än känslostyrd:
Tänk dig att du p.g.a. genetiska orsaker har en stark explosiv energi inom dig som sannolikt ackumulerats sedan diverse utmanande händelser i din barndom. Den starka energin har antingen förtryckts och orsakat skada på dig själv, eller uttryckts och orsakat skada på andra.
Tänk dig att du är denna person. Var ska du ta med vägen med denna genetiskt explosiva energi inom dig? (Nej. Regelstyrd kampsport eller andra regelstyrda men riskfyllda aktiviteter tillfredsställer inte denna väldigt specifikt explosiva energi.)
Låt mig föreslå svar om du inte kommer på något vettigt själv: Livslång förvaring inom psykiatrin, fängelse eller en säker död.
Hur kan något av de alternativen ses som bättre och mindre kostsamma för samhället än organiserade events där människor med behov av råa verklighetsbaserade slagsmål samlas och får lov att existera utifrån de premisser som de själva går med på?
De som medverkar i dessa fight club organisationer väljer alltså bort det direkt känslostyrda och impulsiva våldet, till förmån för ett våld som har såväl beslutsförmåga, omtanke och konsekvenstänk bakom sig. Då de slåss utan skydd krävs stor skicklighet i kampsportstekniker för att leverera slag med en perfekt balans av hårdhet och mjukhet i styrka. Hade de haft för avsikt att tillintetgöra sin motståndare hade de uppenbarligen valt att slåss ute på gatan och inte sökt sig till en fight club.
Det som är gemensamt för människor som söker sig dit är ett starkt intresse för just slagsmål i sig, snarare än av att medvetet vilja skada, hämnas eller döda som drivkraften bakom våldet ute på gatan ofta är.
Mitt exempel på människors impulsivt fördömande reaktioner av fight club organisationer är bara ett av miljontals andra exempel på liknande situationer i världen då människor uppfattar verkligheten genom ett känslofilter. Som en människa med såväl många akademiska poäng som en hel del känsloladdade råa upplevelser av livet själv, bekymrar det mig mycket att gemene man har en så bristande förmåga till analytiskt tänkande kring känslotriggande situationer.
Känn dina känslor fullt ut. Det måste du för att hålla dina hälsa och livslust intakt. Men snälla, kontaminera inte din omgivning med dem innan du vet exakt vad och varför du känner det du känner. När du vet det kan dina känslor bli ett värdefullt bidrag till ditt analytiska och rationella resonemang. Balans tack!
Liv